Då smittan härjar i storstan har jag tagit med mig dator och telefon till stugan på Väddö, där jag och min man har vårt sommarhus.
Jag har i stort sett bott här i fyra månader. Här kommer man in i en behaglig lunk där man inte behöver stressa till någon buss eller annat, bara hålla tiden till eventuella möten på datorn.
Det är riktigt lyxigt! Visst saknar jag människor en del men det räcker långt att träffas via datorn och telefonen. Maken kommer så ofta han kan, han har ett jobb där han måste vara på plats. Det är ännu inte uppfunnet, hur man snickrar på distans!
Jag jobbar med detaljhandelssystem så det går utmärkt för mig att jobba hemifrån.
Jag håller koll på mina system och svarar på frågor via mejl eller chatt. Det är system som hanterar order, inköp och lager. Sådant som inköparna på firman jobbar med. Jag såg förresten en möjlig lösning för mitt företag då vi blir av med folk, det kanske kan vara något för ditt också: interim inköpschef, för det händer då och då att det slutar inköpare och det kan ta tid innan vi hittar någon ny.
Utöver det så deltar jag i de möten där jag har något att bidra med.
Jag är noga med att komma ut på promenader. En morgonpromenad till havet, underbart i de flesta väder även om det är mörkt såhär års. En lunchpromenad ett varv runt området och normalt tar jag en eftermiddagspromenad också men nu när mörkret kommer vid halv fyra så är det inte alltid jag hinner med det.
Sedan sammanfattar jag dagen, då det behövs, och kanske förbereder lite för dagen efter och stänger sedan av min dator. Sedan äter jag lite middag. Sätter mig med kaffekoppen i min fåtölj och lyssnar till brasan som sprakar och klockan som tickar. Inga andra ljud hörs. Min stressnivå är väldigt låg.